Hampus har en egendomlig egenskap. Han kan alltid få mig att le. Vilket humör jag än är på,
hur jag än mår. Det är nästan lite läskigt att han har den effekten på mig. 
Ibland är det ju så att man vill vara lite bitter och arg, envis som jag är,
 = då uppskattas det inte. Men för det mesta är det ju helt underbart.