Nu har jag varit nere och kört på gymmet. Skönt, men jag är helt slut.

Jag har precis insett att jag kommer slösa 2 timmar varje vardag i ett halvår på att bara åka tåg i och med det här nya jobbet. När jag tog jobbet så fick jag bara en massa reaktioner om att " OJ vad långt bort" och jag svarade glatt att det inte visst var så långt, men ja. Jag hade fel. Eller så är det bara så att jag blivit lite lat och bortskämd med att bara fått jobb som ligger så nära hemmet innan. Men det är ju lite jobbigt, jag kommer ju hem så attans sent även fast jag slutat den tidigaste tiden man kan där borta. Och då ska jag åka i väg och träna + laga mat/matlåda + vara lite social med älsklingen? Det känns som om mitt liv kommer bli så himla inrutat, same same dag in och dag ut.

Nu ska jag inte sitta och klaga här när jag har fått ett nytt och fint heltidsjobb. Men jag försöker bara komma underfund med hur jag ska fungera. Jag ska ju dessutom jobba söndagar också. Och ett till dessutom är ju att jag egentligen måste träna varannan dag pga mitt puckade knä. Ja, detta tåls att tänka på.